Fem över Fem
Jag blir alltid lika förvånad när min klockradio ringer.
Jag har inte behövt jobba på flera år och därav aldrig haft någon specifik tid att passa. Jag stänger av klockradion genom att krossa Sambuccaflaskan från igår/imorse över den.
Jag har fortfarande mina Loubotins på mig. Min klänning, designad av Chloë, och mina HM-underkläder ligger sönderrivna på govlet efter diverse bizarra sexlekar med... ja... whatsisname. Vem han än är så ligger han ledlös på mitt golv med handklovarna så tajt åtsatta att hans händer fått en distinkt lila färg. Död, levande vad vet jag? Allt jag vet är att jag, för första gången på veckor, faktiskt är hungrig.
Jag låter John Doe ligga kvar medan jag vinglar in till köket.
2 cigarettlimpor, ett svart och ett rött nagellack och batterier. Mitt kylskåp är ett porträtt av en otroligt ensam kvinnas liv. Hungern gör att jag tillåter mig själv att gråta. Naken, ensam och hungrig i ett liv fyllt av främlingar och tomma kylskåp.
Om jag orkar ta mig till hissen, trycka på E, åka ner 11 våningar, gå 3 kvarter så kanske, kanske Denny's har öppet. På Denny's kan du köpa gigantiska hamburgare med chili-cheese fries för 4 dollar.
Jag springer, jag har aldrig sprungit som nu, klackarna går nästan itu.
Det är inte en jävel inne på Denny's, bara en gammal kärring i kassan som har whiskey i morgonkaffet och saknas ett antal tänder. Dora ska hon visst heta om man ska tro hennes kladdiga namnskylt.
-Chili-cheese fries, Nu! är allt jag lyckas flåsa fram.
- Hur ska du betala har du tänkt?
Vafan, vad är hennes problem? Om hon inte vet vem jag är lär hon ha bott under en sten en längre period. Dora, din blinda gamla get.
-Jag har pengar, oroa dig inte över det.
- Men kära vän, var skulle du förvara dem? Du har ju inga kläder på dig.
Utanför Denny's sitter en man och spelar gitarr och munspel. Jag ställer mig framför honom med mitt nakna sköte i hans ansikte.
-Ska du med mig hem eller?
Han tittar endast på mina bröst. Blicken glider sedan upp mot mitt ansikte, mitt olyckliga ansikte.
-Gillar du Blues? rosslar han fram.
Kanske har jag träffat jackpoten idag. Antingen ger han mig HIV eller så knivmördar han mig. Bara jag slipper skiten.
Jag blir alltid lika förvånad när min klockradio ringer.
Jag har inte behövt jobba på flera år och därav aldrig haft någon specifik tid att passa. Jag stänger av klockradion genom att krossa Sambuccaflaskan från igår/imorse över den.
Jag har fortfarande mina Loubotins på mig. Min klänning, designad av Chloë, och mina HM-underkläder ligger sönderrivna på govlet efter diverse bizarra sexlekar med... ja... whatsisname. Vem han än är så ligger han ledlös på mitt golv med handklovarna så tajt åtsatta att hans händer fått en distinkt lila färg. Död, levande vad vet jag? Allt jag vet är att jag, för första gången på veckor, faktiskt är hungrig.
Jag låter John Doe ligga kvar medan jag vinglar in till köket.
2 cigarettlimpor, ett svart och ett rött nagellack och batterier. Mitt kylskåp är ett porträtt av en otroligt ensam kvinnas liv. Hungern gör att jag tillåter mig själv att gråta. Naken, ensam och hungrig i ett liv fyllt av främlingar och tomma kylskåp.
Om jag orkar ta mig till hissen, trycka på E, åka ner 11 våningar, gå 3 kvarter så kanske, kanske Denny's har öppet. På Denny's kan du köpa gigantiska hamburgare med chili-cheese fries för 4 dollar.
Jag springer, jag har aldrig sprungit som nu, klackarna går nästan itu.
Det är inte en jävel inne på Denny's, bara en gammal kärring i kassan som har whiskey i morgonkaffet och saknas ett antal tänder. Dora ska hon visst heta om man ska tro hennes kladdiga namnskylt.
-Chili-cheese fries, Nu! är allt jag lyckas flåsa fram.
- Hur ska du betala har du tänkt?
Vafan, vad är hennes problem? Om hon inte vet vem jag är lär hon ha bott under en sten en längre period. Dora, din blinda gamla get.
-Jag har pengar, oroa dig inte över det.
- Men kära vän, var skulle du förvara dem? Du har ju inga kläder på dig.
Utanför Denny's sitter en man och spelar gitarr och munspel. Jag ställer mig framför honom med mitt nakna sköte i hans ansikte.
-Ska du med mig hem eller?
Han tittar endast på mina bröst. Blicken glider sedan upp mot mitt ansikte, mitt olyckliga ansikte.
-Gillar du Blues? rosslar han fram.
Kanske har jag träffat jackpoten idag. Antingen ger han mig HIV eller så knivmördar han mig. Bara jag slipper skiten.
Jag blir alltid lika förvånad när min klockradio ringer.
Kommentarer
Postat av: Miss E
Det bor en liten författare i oss alla
Postat av: m
Miss E.
Vissa är dock bättre än andra och Isabella
är fan sjukt grym.
Postat av: ynnok
yäs, mörkt, bizarrt och fantasifull verklighet.. i like
Postat av: Penny
<3 i love dennys.
but i love you more.
Trackback
